Idag var en sådan där dag som folk inte kan förstå att jag har. En dag när jag knappt pratar med någon, knappt vill prata med någon. En dag när jag ligger i sängen med datorn i knät och kollar och letar läser läser läser snokar på andra människor. En dag när jag badar i två timmar, onanerar minst fyra gånger och äter lite det som jag är sugen på. Som kokosbollar. Som gammal kinamat. Som knäckebröd.
Och jag tycker att det är så fruktansvärt skönt
att slippa prata med andra människor. att slippa anstränga sig för deras skull. att få gråta lite till greys anatomy och halvblunda till nya avsnittet av house. det är så fruktansvärt skönt att inte behöva v a r a någonting. Inte behöva vara glad, intressant, rolig.
älskar sådana dagar
bara dom kommer frivilligt
gillar ni dom?
dagarna?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
OM jag gör, De dagarna, kvällarna, nätterna. Men bara om de kommer frivilligt, såklart. Lite dekadens light sådär.
Love love love. Big time.
Men C har helt rätt förstås. Självvalt = kärlek. Icke självvalt och alltför ofta förekommande = depp.
Bästa dagarna är de när jag inte känner rastlöshet, behov av att bli sedd och hörd, bara vill mysa omkring hemma och stänga dörrarna. Underbart.
eller hur!
fan vad bra ni är!
Skicka en kommentar